Alla inlägg under november 2007

Av Ida - 25 november 2007 20:37

igår giga vi på heart rock café. mitt nya band linus & lena gjorde succé me detroit rock city. kan även bero på mina rosa tights. sen sjöng ja elegi. vackert vackert. de kändes så iaf. låten ä ju underbar faktiskt. han skriv verkligen om sånt som allt tänk men ingen säg. om helt vanliga saker som en annan tro ä så vanligt att de int ä nå å ta upp eftersom de ä andras skit typ. men winnerbäck kan verkligen få ihop de han. de är som små små känslor helt utan betydelse för alla andra men väldigt stora & ofta tunga för han som bär på dom. jag tro winnerbäck skull ha vare stolt över mej om han fick min "perfekt"-låt. en låt som ja ha gjort. halvt vacker ändå. ja ä nöjd me gårdagens spelning. firade den me lite för mke vin å allför goda vänner.


rock on/ Laradottri

p.s: ja älska sebb å adam.

p.s igen: igår va ja åxå i ume å köpte troser me prickar på.

Av Ida - 22 november 2007 22:46

ja vill bara ursäkta mej för tidigare inlägg.

ja försök dra ner på snuset!

rock on!/Larsdottri

Av Ida - 22 november 2007 15:40


ja ä grymt jävla le på folk som:


tyck att de enda viktiga är dom & dessutom bara talar om en massa skit om sej själv som ingen vill höra, iaf inte jag.


folk som inte gör nånting. som inte vill nåt me sina liv. som förstör för andra genom å enbart vara lat å menlös.


folk som tycks va här endast för att fördriva tiden & därmed förstör min & många andras framtid


folk som bara ser de dåliga i andra & inte de bra. som inte unnar andra beröm & fok som är totalt oseriösa.


folk som först går ut med att dom må så jävla dåligt å vatt dom vill dö å då man tar sej tid & försöker hjälpa å tala med dom å säger att "det var ett skämt" jaa men ok, jävligt skojigt!!


folk som inte kan vara ärliga


folk som är ärliga & inte kan ta att andra är det


folk som tror att ärlig är lika med elak


folk som beter sej allmänt störigt, stökigt & inte ha nån som helst självinsikt


folk som vänder kappan efter vinden


folk som inte lever som dom lär


sist men inte minst ä ja missnöjd me mej själv som behandlar mej själv dåligt, klankar ner på mej, använder aggressioner som andra orsakat mot mej själv istället för attställa personen i fråga mot väggen eller skälla ut personen. är åxå missnöjd på mej eftersom jag borde ta hand om & va mer rädd om sebbe & adam, eftersom dom är det finaste som fan finns. för dom är inget av ovanstående.



jag är rätt jävla less på allt. å ja bry mej inte om nån läser detta å få för sej nåt, whatever vad. för ja tänk int bry mej mer om folk. de ha ja gjort tillräckligt å de ha ja ju inte tjänat ett skit på. nu ska ja ägna mitt liv åt sebbe, adam & flaskan. å ja jävlar mena de åxå. för de finns int många problem som spriten int rett upp. jävla helvetes fans satans skit helvete va dum ja va som sökte hit te dalkarlså. va e de för mening då vissa slipper undan me saker men inte andra, trots att den personen säkerligen ansträngt sej lika mke om inte mer. va ä de för mening å va snäll då folk int se de. ja ä grymt less på "snälla" människor. snälla människor är tråkiga människor & snälla människor är ofta allt av detta jag föraktar av ovanstående. jaa kul som fan att de finns en blogg man kan slänga skiten i. för övrigt kan jag tillägga att ja lyssna på metallica- "the god that failed". å att ja ä lite arg med.


tur man ha adam & sebbe. för dom ä ognällig. å då ja ä arg håll dom me mej även om dom int tyck som ja. för de gör man om man ä vänner, de kan man som bju på.

Av Ida - 21 november 2007 21:22

thorén ska göra mej glam.

emelie ska tatuera mej.

de kom å bli kanoners.

just nu sitt thorén å klipper sönder mina kläder. man måste offra sej för glamrocken. faktiskt.


rock on!/ Larsdotter

Av Ida - 20 november 2007 11:56

hej! :)

idag ha ja min motörhead-tröja på mej. så ja ä int å leka me.

de ha vare en massa strul i klassen å i ensemblegrupperna, så idag skö dom kalla in kuratorn. men när klåån ha de hjälpt å låta mun gå? ja vill int förutfattade meningar men man ha ju sina aningar hur detta kom te å slut. döm som int ha sagt nå tidigare lär ju int öppna mun å komma mä nå av betydelse. sen kom allt elände på jorden å va mitt fel innan slute. så jaa, ja ä väl aningen skeptiskt. men ja ha iaf min motörhead-tröja. å då kanske de inte kan bli mer fel...ja vet inte...


rock on!/Larsdottri af Hårdhandskki

Av Ida - 17 november 2007 20:22

va inni umeå å såg lasse w ikväll. de va helt underbart. adam va ju såklart åxå me. helt kalas. ja känn mej så frälst. puss å rock on!

Av Ida - 15 november 2007 20:50

duff mackagan se ut som en gammel fyllekärring.

ha ni tänkt på de?

Av Ida - 1 november 2007 16:20


Det börjar med en sak, jag vet inte varför.

Det spelar ingen roll hur hårt du försöker. Håll det i minnet,

jag skapade rytmen för att betala skyldig tid.

Allt jag vet är att tiden är en värdefull sak, att se den flyga förbi som en klockpendel svingar, att se den räkna ner till dagens slut.

Klockan tickar bort livet. Det är så overkliget.

Jag såg aldrig under allting, såg bara tiden gå rakt ut genom fönstret. Försökte stanna kvar, men visste inte ens att jag slösade bort allt,

bara för att se mig själv försvinna.


Jag höll allting inuti och trodde jag försökte, allt faller samman.

Vad det betytt,

kom senare att bli ett minne av en tid när jag kämpade hårt och tillslut kom långt. Men i slutet så spelar det ingen roll.

 Jag var tvungen att falla, att förlora allt.

Men i slutet så spelar det ingen roll. En sak, jag vet inte varför,

det spelar ingen roll hur hårt du försöker. Håll det i minnet,

jag skapade rytmen, för att påminna mej själv hur hårt jag försökte.

Av ondska på vägen blev jag nedtryckt, som om jag var någon annans egendom.

Kom ihåg alla gånger allt bråkade med mej. Förvånad att jag tog mej hit. Saker är inte vad dom förut var. Somliga skulle inte känna igen mej längre. Det handlar trots allt om mej, i slutet.

Så jag höll allting inuti och trodde jag försökte. Vad det betytt för mej, kom senare att bli ett minne av en tid när jag kämpade hårt och tillslut kom långt.

Men i slutet så spelar det ingen roll. Man är tvungen att falla,

att förlora allt.

För till sist, i slutet så spelar allt det här ingen roll.



Ett datum som vid ens åsyn får det att krypa i en. Hjärnan försöker ta över, men nånstans finns en självkontroll som håller i hjärtat, kontrollerar musklerna och lugnar känslan. Man kan ju såras för mindre, och samtidigt kunde det ha slutat sämre. När ögona går igen är det ändå ingen paranoia utan ett lugn. Just nu känner jag mej borttappad. Idag hör jag inte hemma nånstans. Idag är jag ingen och allting. Jag är farlig och odödlig, skör och sårad. Men det är bara idag… och alla andra dagar i resten av mitt liv.


Ett steg närmare kanten, det går i alla fall inte att knuffa ner mej. Dit kommer ingen. Jag har hittat ett rum till. Det vackraste och mest värdefulla jag har. Jag smyger runt dörren men vågar inte knacka på. Jag gläntar på den ibland, men det är sällan. Det har gått lång tid nu. Ändå är jag feg. Jag tror jag väntar ett tag till. Några år eller så. Man ska inte stressa fram.


Så länge varje dag betyder nånting, ger nånting värdefullt så ska man inte skynda. Så länge varje dag är ett litet äventyr… men att låta det gå till en lek mellan liv och död, då får man räkna med ett stort äventyr och sen inget mer. Det ska jag aldrig göra. Man ska inte utsätta sej själv eller människor som bryr sej om en för en sån rädsla. För det finns faktiskt sådana människor. Jag vet det. Nu vet jag det.


Jag är älskad, jag är hatad. Jag är stark, jag är svag, beroende på situationen. Jag är glad jag är ledsen, beroende på vädret. Jag är smart, jag är korkad, beroende på vad jag lärt mej. Jag är snygg, jag är ful, beroende på vem jag umgås med. Jag har mina skäl att vara bitter, jag har mina skäl att vara lycklig. Tro mej, jag har skäl. Och jag har en arg och bitsk röst, jag har en snäll och go röst…och vet ni vad det beror på…? Det kan ni undra, för jag behöver inte förklara nånting.




Det finns så jävla mycket vackert i den här onda världen vi lever i. Jag vill inte finnas i en värld som är perfekt, för jag skulle inte platsa där och det gör mej absolut ingenting. Fem år går snabbt men ändå har inte mycket förändrats. Ibland känns det som att alla andra står still. Eller att det är jag som rör mej väldigt snabbt.


Egentligen är det ingenting, ingenting med mej. Det är bara det att… det ironiskt nog är 1a november idag. :)

Presentation

stordotter.

 

lilldotter.

 

 

i hennes blick står det skrivet- det finns en mening med livet!
  

einstein larsdotter.

 

hjärta!

 

söstra mi!

 

sommartjej.

 

Fråga mig

6 besvarade frågor

Tidigare år

Arkiv

träning.

 

turkiet 2013.

 

junsele forever!!

 

kåbåjsare.

   

vackraste.

 

färsking.

 


Skapa flashcards