Direktlänk till inlägg 30 september 2007
ja somna den natten i tron på att allt var en del i en kärlekshistoria. men de visa sej dagen därpå att jag hade gjort fel, när jag gav dej en gloria. och den stund som jag kände så nära var blott alvedon och dom himelska ben som jag ville förtära dom gick därifrån. och du somna den natten så vaken och drömde om allt som vi kunnat göra. och om någon som vill ge dej värme när allting känns kallt. och nån att beröra. den jävligaste stunden, i livet, var den när du gick. och allt var förlorat. och där satt jag med mina grönbruna ögon och såg med blåögd blick vad jag hade förstorat. så kom änglar och ta mej till honom för snart brinner ett hjärta för honom nån annanstans.
här sitter jag baddar såren med salt, de går ÅT HELVETE ME ALLT!