Det börjar med en sak, jag vet inte varför.

Det spelar ingen roll hur hårt du försöker. Håll det i minnet,

jag skapade rytmen för att betala skyldig tid.

Allt jag vet är att tiden är en värdefull sak, att se den flyga förbi som en klockpendel svingar, att se den räkna ner till dagens slut.

Klockan tickar bort livet. Det är så overkliget.

Jag såg aldrig under allting, såg bara tiden gå rakt ut genom fönstret. Försökte stanna kvar, men visste inte ens att jag slösade bort allt,

bara för att se mig själv försvinna.

Jag höll allting inuti och trodde jag försökte, allt faller samman.

Vad det betytt,

kom senare att bli ett minne av en tid när jag kämpade hårt och tillslut kom långt. Men i slutet så spelar det ingen roll.

 Jag var tvungen att falla, att förlora allt.

Men i slutet så spelar det ingen roll. En sak, jag vet inte varför,

det spelar ingen roll hur hårt du försöker. Håll det i minnet,

jag skapade rytmen, för att påminna mej själv hur hårt jag försökte.

Av ondska på vägen blev jag nedtryckt, som om jag var någon annans egendom.

Kom ihåg alla gånger allt bråkade med mej. Förvånad att jag tog mej hit. Saker är inte vad dom förut var. Somliga skulle inte känna igen mej längre. Det handlar trots allt om mej, i slutet.

Så jag höll allting inuti och trodde jag försökte. Vad det betytt för mej, kom senare att bli ett minne av en tid när jag kämpade hårt och tillslut kom långt.

Men i slutet så spelar det ingen roll. Man är tvungen att falla,

att förlora allt.

För till sist, i slutet så spelar allt det här ingen roll.

Ett datum som vid ens åsyn får det att krypa i en. Hjärnan försöker ta över, men nånstans finns en självkontroll som håller i hjärtat, kontrollerar musklerna och lugnar känslan. Man kan ju såras för mindre, och samtidigt kunde det ha slutat sämre. När ögona går igen är det ändå ingen paranoia utan ett lugn. Just nu känner jag mej borttappad. Idag hör jag inte hemma nånstans. Idag är jag ingen och allting. Jag är farlig och odödlig, skör och sårad. Men det är bara idag… och alla andra dagar i resten av mitt liv.

Ett steg närmare kanten, det går i alla fall inte att knuffa ner mej. Dit kommer ingen. Jag har hittat ett rum till. Det vackraste och mest värdefulla jag har. Jag smyger runt dörren men vågar inte knacka på. Jag gläntar på den ibland, men det är sällan. Det har gått lång tid nu. Ändå är jag feg. Jag tror jag väntar ett tag till. Några år eller så. Man ska inte stressa fram.

Så länge varje dag betyder nånting, ger nånting värdefullt så ska man inte skynda. Så länge varje dag är ett litet äventyr… men att låta det gå till en lek mellan liv och död, då får man räkna med ett stort äventyr och sen inget mer. Det ska jag aldrig göra. Man ska inte utsätta sej själv eller människor som bryr sej om en för en sån rädsla. För det finns faktiskt sådana människor. Jag vet det. Nu vet jag det.

Jag är älskad, jag är hatad. Jag är stark, jag är svag, beroende på situationen. Jag är glad jag är ledsen, beroende på vädret. Jag är smart, jag är korkad, beroende på vad jag lärt mej. Jag är snygg, jag är ful, beroende på vem jag umgås med. Jag har mina skäl att vara bitter, jag har mina skäl att vara lycklig. Tro mej, jag har skäl. Och jag har en arg och bitsk röst, jag har en snäll och go röst…och vet ni vad det beror på…? Det kan ni undra, för jag behöver inte förklara nånting.

Det finns så jävla mycket vackert i den här onda världen vi lever i. Jag vill inte finnas i en värld som är perfekt, för jag skulle inte platsa där och det gör mej absolut ingenting. Fem år går snabbt men ändå har inte mycket förändrats. Ibland känns det som att alla andra står still. Eller att det är jag som rör mej väldigt snabbt.

Egentligen är det ingenting, ingenting med mej. Det är bara det att… det ironiskt nog är 1a november idag. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  idag fick jag fan för att jag försökte va duktig. det hela handlade om fönsterputsning. fast jag vill nästan skylla ifrån mej. det är inte mitt fel att huse jag bo i, ha så omoderna fönster. för det första är det dubbelfönster. för de a...

  Gud har varit barmhärtig och hört bön.När jag mest behövde solen lät han den idag titta ner på oss.För att prisa herren gick jag upp tidigt och tog en kort men intensiv joggingtur i hans vackra skapelse- förortsbetongen Haga!Den här dan kan säker...

  god söndagkväll!   Som vanligt har min älskade lilla dotter missbrukat mina känslor me sin söthet idag...igen.Först fick hon feber och behövde glass och sova i min säng mitt på dan.Sen blev hon frisk och kunde inte överleva utan en T-shirt me...

hur länge sen som helst sen vi fick ägna en lördag i skogen me solen som sällskap. pinnbröd & korv och det kändes som jag minns hur de va å leva igen. sedan fick almalowa panta burkar och köpa vad ho ville för pengarna. det blev 210:- och ho...

VAR HÄLSAD!   jag kan vara den männskan som vid spontan aktivitet presterar bland de bättre resultaten i övre norrland. jag är sjukt nöjd för jag har spontan- snört ihop en mer än godkänd pärsallad (potatissallad ifall björn eller david käll...